Ögonblicks text

Han hade precis lagt sig ner på den våta marken. Runt omkring honom låg det förmultnade lönnlöv. Det var höst. Luften luktade som den bara kunde göra på hösten. Den var mustig och fuktig. Han såg upp på himlen. Man kunde ana solens strålar bakom huset, men just ovanför honom var himlen blågrå. Hans tankar var tysta nu. För bara ett par minuter sedan hade det varit storm inom honom, men nu var det lugnt. Han slöt sina ögon och slappnade av. Han ville inte vara inne i lägenheten, men hade ingenstans att ta vägen. Varför kunde de inte sluta bråka.