Dikterna

Har haft lite dataproblem under helgen. Men nu kommer dikterna... Inte i ordning, men dom kommer :)

1. Konstverksdikten
Den ljuva sommartiden
Den får mig stå i brand
Då finns vi bara till
För att njuta av varann

Att denna tid ska sluta
Det vill jag aldrig tro
Med blinda ögon ser vi till
Att våra själar finner ro

Försök att laga brustna hjärtan
Det är en frihetsberövande mystik
Det är med saknad och med smärta
Vi ser snötäcket gömma sommarens lik

Att vila i dina armar
Det är det finaste jag vet
Att jag måste lämna dina famnar
Det är min djupaste hemlighet

Men utan dig blir jag inåtvänd, naken
Denna tanke fyller mig med uppgivenhet
Utan dig är jag aldrig vaken
Oförmögen att finna min frihet

Den här dikten blev det av konstverken. En del, en tavla, vilket jag själv anser gjorde att den fick lite speciella vändning, men ändå finns det är röd tråd. Är inte jättenöjd, men inte jättemissnöjd heller.

2. Om mig själv dikt (inte klar)
Jag lever i flera världar
flera realiteter
Allt för att undvika livets
egentligheter

I stormens öga
Jag ser rätt in
Bara för att komma till insikt
det gör mig blind fortsättning kommer snart


3. Förvandlingsdikten

Jag vakna den dagen
Solen lyste in
Från kaos och mörker jag vandrat
Men nu var jag trind
Ej längre en mörkrets ängel
Fylld med obehag
Utan en stjärna på sin rätta plats
Efter en rejäl eskapad

Är rätt så nöjd med den här dikten. Rätt kort visserligen, mot alla andras i alla fall. Men jag tycker om den i alla fall...


Ekelöfs Anda dikt (inte klar)
Du står där framför mig. Ivägen för min färd. Varten jag sluter mina ögon, så står du bara där. Där i det ögonblick där våra kroppar möts. Möts alltid i samma akt, ett möte. Ett möte av smärta. Smärtan finns bara där. Där den finns försvinn. Försvinn från mina tankar, mina drömmar, min sfär. kommer fortsättning under dagen....